Nära ögat

Tänk så snabbt livet kan förändras.
Vi bakad skorpor, tänkt till Tuvas fröknar på förskolan, men det blev helt klart inte som jag tänkt mig.
Maxen var gnällig, så när skorporna stod i ugnen på 100 grader så lyfte jag upp honom och la mig med honom på sängen så han fick sova. Tuva satt på golvet och tittade på TV.
Jag låg rätt länge där med Max, och småslumrade.
Gick sen upp och hela lägenheten är täckt av tjock rök. Förstår inte var den kommer ifrån och rusar in i köket. Det står som ett skorsten av rök från ugnen!!
Kan inte andas där inne utan måste hänga mig ut genom fönstret. Panik!

Lyckas på något sätt få upp fönster och balkongdörr och får ut en plåt med kolbitar ur den nästan 300 grader varma ugnen.

Tänk om jag somnat med Max.
Då hade det inte bara varit skorporna som fröknarna blev utan.

Troligen kom Max åt vredet på ugnen på ngt sätt.

Fröknarna fick en varsin liten påse med hemgjorda praliner istället.

Nu har Tuva jullov så igår åkte vi till öppna förskolan i ekholmen, himla trevligt ställe som
vi brukar hänga på lite då och då. Personalen är urtrevlig och Tuva och Max känner sig hemma.

De leker mycket ihop, ibland snällt,  ibland lite mer med syskonkärlek.

 Efteråt åkte vi och hälsa på hos Livia.

Det är mycket krama och mysa.

Men vi hann även vara ute i snön.

Sen var det dags att åka hem, så då sa vi hej och god jul, för de åker uppåt till jul.

Själva ska vi packa juklappar och väska och kanske hinna fixa lite annat innan vi åker i morgon. Vi får väl se hur mkt som blir gjort.

Men en sak är säker, det blir inga skorpor.